Every rose has it's thorn...

Mmm och den meningen har fastnat i mitt huvud ganska bra. Påminner mig om att ingen är perfekt, hur mycket man än tror att man är det. Alla har sina brister. Ingen är felfri. Jag har mina brister jag också, en hel del antar jag. En del har jag bearbetat och lagt bakom mig men det finns många kvar. Som sagt, ingen är felfri, inte jag heller och det kommer jag aldrig att påstå att jag är. Jag är jag, take it or leave it.

Sitter och tittar ut genom fönsterrutan och funderar lite på allting. Allting som är, som varit och som kommer att bli. Dock inget jag blir klokare på direkt, men man kan inte hjälpa sina tankar som sagt.
Ibland kan det vara skönt att fundera lite, ibland inte. Idag vet jag faktiskt inte om det är skönt eller vad det är. Jag har inte riktigt fått kläm på det ännu men det kommer väl under kvällen och efter allt stirrande i fönsterrutan. Vädret är ju inte direkt något att hurra över, men man kan inte räkna med allt.

Inatt börjar sommartiden också, en timma mindre av allt under några månader, men sommaren är på väg så det välkomnar vi ganska mycket. Sol sol och sol. Längtar otroligt mycket efter sommar och sol.

Snart ny vecka, nya utmaningar och allt sånt där. Vet inte hur jag ska reagera eller hur jag ska känna. Känns lite jobbigt men så är det. Livet är inte alltid som man vill, och inte heller är det rättvist.
Men det är så det är.
Nej, nu ska jag ta en kopp kaffe, fortsätta med mina små tankar och funderingar och hoppas på att jag kommer fram till något vettigt kanske. Jag kan ju överraska lite. Vem vet?

Ciao.