I min värld är alla likadana egentligen.
Finns inte mkt som skiljer dessa åt.
Och egentligen kanske jag borde bry mig men jag orkar inte göra det.
Jag bara glider med i verkligheten för att jag har inte ork till annat.
Orkar jag inte omvärlden, försvinner jag bort med hörlurarna på mig så jag slipper den. sad but true.

Ibland känns saker bra, men sen så finns det vissa sådana där tveksamma saker då man verkligen börjar fundera. Fundera på om allt verkligen är värt besväret till att verkligen orka bry sig och engagera sig i saker.
Jag vet inte längre. Jag vet varken upp eller ner.
Är det inte det ena så är det de andra.
När ska det sluta spinna runt som i en ond cirkel?
Då man tror att det rullar i rätt riktning för att sedan få ett bakslag tillbaka? Jag är så otroligt trött på det.
Jag vill inte mer nu. Det tar på en att hålla på så här. Att hela tiden veta att snart knackar något nytt på axeln. *suck*
Denna veckan gömmer jag mig för omvärlden. Leave me alone!