Bättre sent än aldrig kanske man ska säga om det fina vädret som helt plötsligt dykt upp. Men sen får man ju se hur länge det stannar också. Kanske bara är i ngr dagar, vem vet. Aja, passa på att njuta så länge det varar antar jag.

Dagarna känns inte direkt korta iallafall. Känns evighets långa och jobbiga nästan. Dels börjar jag bli sjuk och dels ganska mkt att tänka på vilket inte direkt underlättar någonting.
Finner det svårt i att hitta glädjen i saker just nu och känner mig bara allmänt otroligt nere.
Så mycket som snurrar runt i mitt huvud just nu och jag får inte direkt klarhet i någonting. Känns nästan som att det bara blir värre för varje dag typ.
Jag vet inte vad jag vill med saker, jag bara svingas fram och tillbaka i beslutsamhetsångesten och kan inte riktigt bestämma mig för något.
Jag vet inte vad jag vill, hur jag vill eller något.
Det tynger ner rejält att behöva tänka så här hela tiden.

Det är så mycket som spelar in i vad man vill göra och inte göra.
Och det är där den stora frågan ligger, vad vill jag göra?
Tänk om jag visste det, då skulle allting vara mkt lättare.

Livet formas ju efter vad vi gör och vad vi väljer. 
Beslutsångest.